*~johanna with love~*

Ponera att ni ska laga mat:
Stekjärnet står på plattan längst in, kastrullen står på plattan längst ut. Du ska röra runt lite i stekpannan och PANG så slår du pannan i skåpluckan ovanför. Sen kokar kastrullen över och vattnet hamnar på skärbrädan som du balanserar mellan plattorna och diskhon. Du flyttar snabbt skärbrädan varpå att hälfen av den lök du har hackat ramlar ner i diskhon. Du flyttar istället skärbrädan åt andra hållet och känner direkt en stank av bränd plast, du har alltså lagt skärbrädan för nära plattan nu istället. Nu måste du både åtgärda det överkokta vattnet och peta bort plasten så du ställer kastrullen på den utdragbara skärbrädan av trä som är under kylskåpet. Så kommer du på att du måste ha något i kylskåpet och DUNS så åker kastrullen på golvet när du öppnar kylskåpet. Nähä, där kunde den visst inte stå. Du stället tillbaka den på plattan och kokar klart. Sen inser du att du behöver använda din andra kastrull för att koka grönsakerna, men det finns ju bara två plattor! Väntar till potatisarna kokat klart, och går för att ställa dem på bordet så att de inte är ivägen. PANG så slår du knäna i den utdragbara skärbrädan av trä nedanför kylskåpet (ja, den sitter så långt ner) när du är på väg till bordet. Du linkar tillbaka, tar fram en ny kastrull och ska sen öppna din glassförpackningsstora frys. Såklart ligger de frysta grönsakerna längst in så du får ta ut allt som du så omsorgsfullt stoppat in. Sen in med allt igen och stänga luckan fort som fasen för att inget ska hinna ramla ut. Kokar grönsakerna. Färdigt att äta! Och så är potatisarna kalla...

Visst, att bo i en lägenhet på 23 kvm har sin charm. Men, enough is enough, nu börjar jag längta till en vanlig lägenhet som har ett KOMPLETT KÖK med UGN!!

För det mesta går det bra, man tänker inte på att det är litet, man har vant sig helt enkelt.
Men, ibland är det totalt hopplöst, jag blir tokig!