*~johanna with love~*

En sådan typisk kommentar från dej. Såg det idag på Facebook. Det högg till. Som allid.

På ett sätt är det skönt att veta. Du är inte med mej längre.

Det är slut på all denna undran. Att ständigt vara på sin vakt. Att aldrig kunna slappna av.

Men jag hatar tanken på er två tillsammans. Den förföljer mej till och med när jag sover.

Jag vill att det ska vara vi. Du och jag. Tillsammans. För alltid.

It was the best worst year of my life.

Och nu vet jag vad kärlek är. Och hur ont den gör.

/Johanna with love