*~johanna with love~*

Hos tandläkaren: Tandhygienisten frågade mig hur jag trivdes i Kalmar. Jodå, jag trivs bara bra, svarade jag. Ja, sa hon då, Kalmar är en sån lugn och fin liten stad!

Väl klar hos tandläkaren gick jag ut på gatan och började gå mot skolan , som vanligt uppe i det blå i mina egna tankar. Plötsligt ropade nån "Du kan inte gå här, du kommer inte fram". Förvånat såg jag upp och möttes av en tjej i poliskläder som höll på att sätta upp en avspärrning. Oj jaha tänkte jag lagom disträ och vände på klacken. Det har väl något med bygget av MAX att göra och ryckte på axlarna åt det hela och tog ett annat håll mot skolan. Då plötligt kom ett SMS från Micha "Bombhot vid skolan! :O" DÅ plötsligt såg jag att det var ett himmelens polispådrag, poliser överallt och avspärrningar. Folk med kameror och folk som stod i stora gäng och talade uppskärrat med varandra.

Väl inne i pelarsalen mötte jag min klass. Våran föreläsning blev inställd men vi kunde inte lämna skolan heller.



Porten ut från skolan var avspärrad. ca 100 meter bort var bombmannen, han greps sen i rondellen precis utanför nästan.

Till slut ordnades en liten "gång" med hjälp av såna polisplastband ut från Norrgård och bort mot badhuset till. Men hem kom man inte. Avspärrningarna satt för ingången till bakgården, framsidan var inte ens att tänka på. En glad poliskille sa "Mannen med den eventuella bomben är precis utanför så hade jag varit ni hade jag inte velat vara hemma. Gå och ta en fika så är nog problemet löst sen".



Min gata var avspärrad!

Men fika? Vem ville ha fika? Inte ville vi missa dramatiken heller genom att sitta och tjocka oss. Utan vi rundade avspärrningarna och sällade oss till folksamlingen vid Esplanaden och ställde oss att glo som de nyfikna vi var. Det var som ett skådespel, som en filminspelning. Man fattade knappt att det var på riktigt.



Nyfikna vid Esplanaden.

Bombmannen gick runt runt i cirklar, utanför min port, vid Valfisken, vid MAX, vid rondellen, runt runt. Han pratade i telefon, sparkade på saker, rökte och skrek och gormade. Han hade lagt en påse på vägen och en vit sak vid valen.

Poliserna stod utposterade vid avspärrningarna. Andra stod skjutklara hukande bakom sina bilar. Blåljusen snurrade överallt.



Härifrån följde vi skådespelet. Enda dagen jag inte hade kamera på mej, givetvis! Men man såg faktiskt bra, längst fram i bilden gick mannen runt runt... Och polisen vid bilen närmst hade fullt upp med att växelvis sitta skjutklar och köra bort vilsekomna pensionärer som plösligt befann sej mitt i scenen...

Efter cirka två timmar tog bombmannen av sig jackan. Han lyfte upp påsen och bar omkring på den ett tag. Så tillslut ställde han sig på knä i rondellen, och la sig sen ner på mage. Flera stycken poliser sprang som en man fram och grep honom, så synkat, så snyggt! Självaste Gunvald hade inte kunnat göra det bättre! Alla åskådare applåderade, tjoade och visslade när de grep mannen. Men poliserna rubbade inte en millimeter på sina stonefaces. De är ena coola gubbar de dära!

Avspärrningarna satt dock uppe flera timmar till då man väntade på ett bomb-team från Malmö. De tog in "bomben", det vill säga ICA-kassen som tydligen innehöll något med folie, i någon slaggs sprängsäker vagn med hjälp av en robot och sprängde den.

Nu undrar vi alla - var det verkligen en bomb eller ej? Något som vi nog alltid kommer att undra över...

Och vad var killens motiv? Var det att skrämma sitt ex som jobbar i området? Eller var det riktat mot Försäkringskassan? Eller var det ett självmordsförsök?

Ja, det var sannerligen ett drama som hette duga! Sånt är vi inte vana vid här i den lilla staden Kalmar!



Ja, det är tur vi har våra go'a gubbar i blåa kläder som gillar disco och att kära fort! ^^